Det nya Sverige
DE NYA SVENSKARNA I DET NYA SVERIGE
Världen står idag för omfattande omflyttningar. När vi pratar om flyktingar idag tänker vi i regel främst på folk som flyr undan krig och förföljelse vilket också är dem vi i vårt land huvudsakligen kommer i kontakt med. Men det finns en annan grupp flyktingar som internationellt sätt är betydligt större, de sk klimatflyktingarna. Klimatflyktingar är de som inte längre kan få mat och vatten där de bor. Alltså en grupp som ökar allteftersom klimatet förändras utifrån den livsstil vi valt att leva i här på jorden och då huvudsakligen vi i väst. Vi i den ”civiliserade” delen av världen. Enligt Röda Korset har vi 25 miljoner klimatflyktingar i dag, innan 2050 räknar man med 150 miljoner1. Detta är dessutom mycket osäkra siffror då bristen på tjänligt vatten är den främsta orsaken till flykt och det enligt vissa beräkningar är mellan en halv och en miljard som idag saknar tillgång på friskt vatten. Detta tillsammans med att de flesta klimatflyktingar än så länge är inom landet eller regionen innebär att Röda korsets beräkningar kan behöva tiodubblas.
Vi kan alltså förvänta oss kraftigt ökat tryck på att ta emot flyktingar i den del av världen som har gott om såväl vatten som utrymme. Sverige är ett sådant land som med all säkerhet kommer att få ta emot mycket mer av flyktingar och även av andra invandrare. Redan idag märks att en hel del EU-medborgare flyttar in i Sverige.
I det läget är det viktigt hur vi bemöter och tar emot dessa nya svenskar. Allwood och Jonsson tar i ”Mänskliga möten över gränser” upp att även det mottagande samhället måste vara berett till förändringar. Ett mångkulturellt samhälle innebär en stor tolerans för olika skiftningar men också en acceptans och villighet till förändring. I den situation som är idag med rädsla för oliktänkande och nya kulturer som yttrar sig i främlingsfientlighet är det extra viktigt att vi tar dagens nya svenskar och deras behov på allvar och verkligen jobbar för en integrering i stället för att kräva assimilering och likriktning.
På grund av detta detta är det viktigt att vi kommunicerar med varandra och inte låter de som är på gatan och sprider sin rädsla sätta agendan. Där jag bor syns det idag på att vi har tre ungdomsgrupper som står mot varandra. Dels två invandrargrupper där den ena har en kärna av troende och kanske mer ”fundamentalistiska” muslimer, den andra mer sekulariserade och i den tredje ”svenska” ungdomar. Ingen av dessa grupper är vidare representativa för ungdomspopulationen i samhället men det är dessa som märks på gator, diskotek, fritidsgård och i skolan. Om inte sådana här tendenser stävjas i tid med kommunikation mellan vuxna föräldrar finns det risk att det urartar och blir ett dominerande inslag i samhället i stället för att bara vara ”vanligt bråk” mellan tonåringar
Språk och kultur
Allwood och Jonsson tar upp om betydelsen av språket och kulturen i anpassningen/integreringen till det nya samhället. En aspekt av anpassning är att kunna känna tillit till det samhälle man lever i. Det handlar om en ömsesidig process mellan individerna och samhället som många gånger försvåras av vad de personer som kommer hit har på sitt tillitskonto och vilka förväntningar/fördomar vi har på de nya invånarna. Att då på olika sätt diskriminera nykomlingen med hot och kränkande språkbruk gör att hen känner sig ovälkommen och det naggar på tillitskontot. Dessa kränkninga beror ofta på stereotypiserade synsätt på människor från andra länder utifrån att vi upplever dem som hotfulla mot vårt samhälle. I dagens svenska samhälle har ett nytt parti gjort entre i riksdagen. Ett parti som säger sig värna om den svenska kulturen. Om vi antar att det finns en svensk kultur: Vilken är den svenska kulturens världsbild, specifika religion et cetera? Dalia Assam Kassem, känd från Halal-tv svarar på den frågan med: ”Man kan ju titta utomlands och fråga sig vad de har för bild av Sverige där. Ett svar är att vi har bäst rättigheter för människor”. Om detta är det mest utmärkande för den svenska kulturen bör vi verkligen försvara den. En annan fråga som kommer upp i debatten är språk och ifrågasättande av hemspråksundervisning. Dagens forskning har emellertid mer och mner entydigt visat att inlärning av flera språk gynnar individens kognitiva förmågor. Barn som får hemspråksundervisning har generellt högre betyg. Med flera språk ökar förmågan att se olika fenomen från skilda perspektiv och beskriva saker på olika sätt. Två och flerspråkighet gynnar begreppsbildning, analogisk slutledningsförmåga liksom kreativt tänkande. (Allwood mfl 2009)
Ungdomen
Ungdomar betraktas som svårhanterliga och hotfulla. Under 90-talet genomgick det svenska samhället en ekonomisk strukturomvandling. Arbetslöshet, segregation, fattigdom, marginalisering och diskriminering har gjort att Sverige är som vilket europeiskt land som helst med ungdomskriminella gäng i våra förorter. Att vara ung man, invandrare och bo i förort har i det närmaste blivit liktydigt med att vara farlig. Ove Sernhede skriver att ”Det krävs en ny ’approach’, en socialpedagogik som förmår lokalisera möjligheterna och den kreativa dynamik som också finns i dessa områden. En sådan strategi förutsätter kunskap om de komplexa sociala och kulturella förhållanden som dessa unga tvingas handskas med.” The Cholos är ett löst sammanhållet gäng i Angered med 50-75 medlemmar med attribut från Los Angeles gängkultur. Detta är en grupp som lever på marginalen och som många är rädda för. Detta är en grupp vars liv kretsar kring musik och gemenskap. Idag är det inte en illegal organisation som de maffialiknande organisationer de tar sina attribut ifrån. Mnen det är en grupp som står utanför den svenska arbetsmarknaden och som lever segregerad från den svenska gemenskapen. En grupp det finns risker med ifall vi inte bemöter dem och ger dem samma förutsättningar som andra att få jobb och därmed motiveras till utbildning. ”Skall det utanförskap, den brist på framtidstro och det demokratiska underskott som är som mest påtagligt hos de ’invandrartäta’ förorternas unga kunna motverkas krävs att dessa ungdomar får erkännande och respekt utifrån vilka de är. (Ahmadi mfl 2010)
Slutsats
Det Sverige som är idag, kommer att vara ett annat i morgon. Det finns inget som talar mot att inte Sverige kommer att bli betydligt mer tättbefolkat utifrån de naturresurser vi har och den kris som en stor del av mänskligheten drabbas av. Viktigt blir då att möta upp och vara beredda på detta nya samhälle som växer fram. Vi har idag en hel del kunskap om vad som fungerar och vad som inte fungerar i den svenska integrationen. Vi har partier och grupper som värnar om svenskhet och ser invandrare som orsak till brottslighet. Det stämmer att invandrare är högre representerade i brottsstatistik men gör man en socioekonomisk jämförelse försvinner den skillnaden så det är män från sämre socioekonomi som är de mets representerade och däribland finns en stor del av våra invandrare (Berglund 2004).
Jag hävdar att vi måste bygga på de goda förutsättningar som finns och möta upp de riskfaktorer som kan orsaka problem. Att som idag föra en politik som leder till segregering och passivisering med att hålla våra nya invånare ifrån arbetsmarknad och gemenskap är inte hållbart längre. Däremot kan vi ta tillvara den kunskap som finns bland alla våra invånare oavsett härkomst för att möta upp och stärka resiliensfaktorer som tillit, kreativitet, kulturers särart och inte minst önskan att komma hit och att få ta hand om sitt eget liv.
Sverige har förutsättningar trots en global miljökris att även i framtiden vara ett rikt och mångkulturellt land där alla har möjlighet att leva ett drägligt liv.
Fakta
- Under de 20 senaste åren har antalet naturkatastrofer fördubblats. Tidigare skedde omkring 200 naturkatastrofer årligen, medan antalet nuförtiden är omkring 400. 70 procent av katastroferna har att göra med klimatet.
- Antalet människor som drabbas av naturkatastrofer har tredubblats under ett årtionde. Årligen påverkar naturkatastroferna direkt omkring 211 miljoner människors liv
- 20 miljoner människor tvingades fly undan extrema väderfenomen år 2008.
- Under de senaste 20 åren har 10 miljoner afrikaner tvingats flytta på grund av miljöförstöring som till exempel ökenspridning.
- År 2050 beräknas omkring 70 procent av världens befolkning bo i städer. De urbana områdena är klimatförändringens riskzoner för de har traditionellt byggts vid kusten eller floder. Av världens 39 största metropoler finns 60 procent på strandområden.
- De flesta klimatflyktingar flyr inom sitt eget land.
- Enligt organisationen International Alert hotar klimatförändringen att trappa upp konflikter eller förvärra instabiliteten i 102 av världens länder. Det bor omkring 3,9 miljarder människor i de här länderna.
http://global.finland.fi/public/default.aspx?nodeid=42493&contentlan=3&culture=sv-FI
Under 2010 blev 14 miljoner hemlösa i Pakistan i översvämningar som också drabbade Kina kraftigt. Ryssland utsattes för mängder av skogsbränder och i Sydamerika dog folk av de kallaste vintrarna på lång tid.
Referenser
Ahmadi m.fl 2010 Ungdom kulturmöten, identitet
Allwood m.fl. 2009, Mänskliga möten över gränser
Berglund 2004, Social pedagogik
http://www.etc.se/32055/klimatkatastrofer-driver-folk-pa-flykt/
http://global.finland.fi/public/default.aspx?nodeid=42493&contentlan=3&culture=sv-FI