Ljusets högtid

24 december, 2012 Av av Tonny Molander


I alla tider och på alla platser har alltid ljuset och solen tillbetts. På de platser som har mer eller mindre mörkt halva året som här i norr eller långt i söder har årets vändpunkter desto större betydelse. Vi är där nu i årtets mörkaste tid då vi har ro att vila och njuta av familjen och av de godsaker vi samlat på oss. För att göra det behöver vi varken vara svensk eller kristen. Ingen av dessa har patent på denna högtid. Var och en gör den till vad den vill och tillsammans delar vi den i en mångkulturell gest.

Själv sitter jag nu och lyssnar på Mahalia Jacksons julgospel, inte för att hon sjunger om Jesus eller för att hon har rötter i den amerikanska söderns slavar, utan enbart för att hennes röst är så underbart klangfylld och stämningsfylld.

Lammet föddes nyss. Grannen vars får vi passar medan han firar jul med sin familj fick två lamm nu på morgonen. På nåt sätt stämmer de väl in med Jesus födelse, eller Abrahams, eller var det Ismail. Lammet kännetecknar ofta såväl oskulden som offret i de flesta religioner. Och föds de idag kanske vi kan äta det till påsk.

Vår egen julmat består inte av något fläskkött som annars väl är det svenskaste vi har i vår tradition med anor från Särimners stekar i det gamla Valhall. I vårt norrländska kök spisar vi lammstek och rökt fårfiol, lite risgrönsgröt, en rödbetssallad och en hel del nötter (pistasch, mandel och cashew) och choklad. Den mest inrutade jultradition vi har är högläsningen. I år är det Änglamannen av Östen Eriksson, och så givetvis Stinas och HC:s julkorsord i Vi.

Kanske skulle man börja med lite lekar som att Myssla sko eller Spänna kyrka som är sant nordiskt traditionsbärande om man ska tro Dagens Nyheter.

En god jul och ett tro på en ljusare framtid till jordens alla folk.